Projektet Judiska minnen pågick 1994–1998 vid Nordiska museet. Samlingen består av 375 stycken bidrag. Idén till samlingen kom från Pia-Kristina Garde, medan det var Ingrid Lomfors som sedan genomförde projektet.
De nedskrivna minnena har hitillls vara varit tillgängliga enbart för forskning och först efter ett tillstånd från Nordiska Museets arkivchef.
Nu verkar tiden vara mogen att kanske öppna upp samlingen och digitalisera berättelserna. Malin Thor Tureby, på Malmö universitet, leder forskningsprojektet “Digitaliseringens etik. Föreställningar om Förintelsesamlingars sårbarhet” i samarbete med Nordiska Museet.
Min pappa, Arthur Hermele, är en av de som skickade in sitt bidrag till samlingen, i februari 1995. Bifogat kan du läsa pappas berättelse. För egen del är jag positiv till att samlingen digitaliseras och görs offentlig.
När jag skrev boken “Kommer de, så skjuter jag oss – om svenska judars liv i skuggan av Förintelsen” (Lind & Co, 2018), var samlingen en ovärdelig källa att ösa ur.
Länk till projektet här.
Länk till boken ”Kommer de,” här.