TV4-reporter: Lottie Cronestrand, lottie.cronestrand@tv4.se
Tre fjärdedelar av Gazas befolkning är på flykt. Det är något som hos många palestinier väcker plågsamma minnen av Nakban, fördrivningen av cirka 750 000 palestinier i samband med staten Israels bildande 1948.
En av dem som flydde då är Rachid Al Hajeh i Uppsala som återupplever sin familjs trauma vid tv:n varje kväll.
– Det är katastrof egentligen att människoliv går till spillo. Jag vill inte se barn dödas, jag vill inte. Om vuxna människor vill kriga, så varsågod. Hamas på ena sidan och israeliska armén på den andra sidan, jag struntar i båda två. Jag vill inte att någon människa, barn, kvinna eller gamling dör för ingenting, säger han och fortsätter:
– Alla kristna och muslimer drevs bort. Jag var två år. Min mamma bar mig på sina axlar. Min äldre bror gick till fots.
Stora delar av den palestinska befolkningen fördrevs
När staten Israel grundades fördrevs stora delar av den palestinska befolkningen och läger byggdes i grannländerna. Rachid Al Hajehs familj bodde över 35 år i Syrien innan de flydde till Sverige på grund av hans engagemang i Fatah-rörelsen. Hans hemstad Safad i Israel har blivit den judiska staden Tzfat.
Rachid Al Hajeh är en av dem överlevare från Nakban som ingår i den judiske journalisten och författaren Bernt Hermeles intervjuprojekt som också blivit bok.
– Jag tycker att de berättelserna är underberättade, om nu det är ett svenskt ord, och jag ville bidra till att de skulle bli med spridda och kända, säger Bernt Hermeles.
”Man skäms för att vara människa”
Förlusten av ett land, av försvunna byar och städer är en saknad som inte vill läka för många palestinier. Över fem miljoner palestinska flyktingar är spridda över världen och många lever som statslösa.
– Vårt liv hänger på ordet Nakba. Och därför tänker vi hela tiden på Palestina, att ta bort Nakban och återvända dit och leva med folk som finns där, säger Rachid Al Hajeh.
Bernt Hermele förlorade sin mamma i ett Hamas-attentat i Israel 2002. Det personliga traumat har fått honom att genomföra tre stora intervjuprojekt. Först med överlevare från Förintelsen, sen med deras barn och nu senast överlevare från Nakban. Den palestinska fördrivningen trycker han att det talas för litet om.
– Det här är ju någonting som hållit på i snart hundra år, en orättvisa, och den behöver rättas till. Och att vi låter det här pågå, det är ju så att man skäms för att vara människa, säger han.
Eller på youtube-kanalen här.